Din varukorg är för närvarande tom
Din varukorg är för närvarande tom
Tryck är en av de mest uppmätta processvariablerna inom industrin. Genom att mäta tryck är det möjligt att säkerställa säkerhet och kvalitet i olika industriella processer. Men vad är tryck? Kort sagt kan tryck definieras som en kraft som tillämpas och fördelas lika inom en yta. Tryckmätning används ofta för att indirekt fastställa andra processvariabler som flöde, nivå och densitet.
Matematiskt definieras tryck som:
Tryck (Pa) = Kraft (N) ÷ Area (m2)
SI-enheten för tryck är Pa (Pascal), vilket representerar 1 newton per kvadratmeter (N/m2); dock kan olika tekniska enheter hittas. De vanligaste är: bar, psi, kgf/cm2, kPa, mmH2O och mmHg.
Med vätskor och gaser under tryck är trycket i ett kärl jämnt fördelat över hela dess inre område - detta har definierats av fysikern Blaise Pascal i Pascals lag.
Figur 1 - Krafter fördelade inom en yta
Figur 2 - Tryckskalor
Trycktransmittrar kan mäta processtryck med två olika skalor: absolut och relativ skala. Den största skillnaden mellan absolut tryck och relativt tryck är referensen de använder, den absoluta skalan börjar vid absolut vakuum, medan den relativa tryckskalan börjar vid atmosfärstrycket. En abslout och en relativ tryckgivare har olika utföranden. Huvudorsaken till detta är att, för det relativa trycket, förändras atmosfärstrycket från en plats till en annan och är beroende av vädret, och kräver därför kontinuerlig kompensation.
Absoluta trycktransmittrar mäter processtrycket genom absolutvakuum som referens. Det absoluta vakuumet är ett oföränderligt värde och av detta skäl kräver det uppmätta trycket ingen ytterligare kompensation. Denna skala har inga negativa värden, eftersom skalan för absolut tryck börjar vid 0 bar abs.
Vid havsnivå kommer en kommersiellt tillgänglig sensor, utan extra tryck på sig, att indikera ungefär 1,013 bar abs , vilket är atmosfärstrycket.
Absolut tryck kan matematiskt uttryckas:
Pabs = Pgauge + Patm
Där:
Pabs = absolut tryck
Pgauge = relativt tryck
Patm = atmosfärstryck
Absoluta trycktransmittrar används vanligtvis inom industrin för tillämpningar med vakuum, såsom vakuumförpackningar, vakuumtorkar och även för volymkompensation av gaser.
Figur 3 - Absoluttryckgivarens konstruktion
Figur 4 - Relativtryckgivarens konstruktion
Relativtryckgivare, även kända som relativa trycktransmittrar, mäter processtrycket med hjälp av atmosfärstrycket som referens, men eftersom atmosfärstrycket varierar från en plats till en annan och beroende på väderförhållandena måste det kompenseras.
Transmittern är konstruerad på ett sådant sätt att sensorn mäter processtrycket och en liten öppning till luften möjliggör kompensation av atmosfärstrycket; följaktligen mäts trycket i mätaren. Den relativa tryckskalan börjar vid 0 bar g och kan ha negativa värden upp till -1,013 bar g, vilket är det absoluta vakuumet.
En kommersiellt tillgänglig relativ tryckgivare, som inte utsätts för något extra tryck, kommer att indikera cirka 0 bar g, oavsett om den är placerad på havsnivå eller på olika höjder.
Relativa tryckvärden representeras av en tryckteknisk enhet följt av “g” eller helt enkelt den trycktekniska enheten. Exempel: 10 bar g eller 10 bar.
Det relativa trycket kan matematiskt uttryckas:
Pgauge = Pabs + Patm
Där:
Pabs = absolut tryck
Pgauge = relativt tryck
Patm = atmosfärstryck
Relativa tryckgivare används för ett brett spektrum av tillämpningar, såsom tryckövervakning och kontroll av hydrauliska och pneumatiska system, tankar, rör, luftkanaler och nivåmätning i öppna tankar.
Differenstrycktransmittrar används för att mäta tryckskillnaden mellan två punkter. De är utformade på ett sådant sätt att sensorn har två processanslutningar, så kallade högtrycks- och lågtrycksanslutningar, eller helt enkelt uttryckta som HP respektive LP. Trycket som mäts på högtryckssidan subtraheras med trycket som mäts på lågtryckssidan, och som ett resultat mäts differenstrycket.
Differenstrycktransmittrar är mångsidiga enheter och kan användas i olika industriella tillämpningar, till exempel nivåmätning i trycksatta tankar, flödesmätning av vätskor, gaser och ång- och densitetsmätning av vätskor.
Figur 5 - Differenstryckgivarens konstruktion
Figur 6 – Hydrostatisk tryckgivare
Hydrostatiska tryckgivare används för nivåmätning. Genom att mäta trycket från en vätskekolonn ovanför sensorn är det möjligt att fastställa nivån. Trycket som mäts av sensorn är proportionellt mot vätskekolonnens höjd som är över sensorn, oavsett behållarens form, enligt fysikern Simon Stevin i Stevins energisats.
Hydrostatiska tryckgivare följer samma mätprincip som relativa tryckgivare; de är emellertid utformade som en nedsänkbar sond. Eftersom sensorn är nedsänkt monteras ett avluftningsrör, för utjämning av det atmosfäriska trycket, tillsammans med elkabeln. Avluftningsröret ska aldrig blockeras, annars kan sensorns noggrannhet äventyras.
Konventionella relativa tryckgivare används också ofta för att mäta nivån i öppna tankar. För vissa tillämpningar, som borrhål eller underjordiska tankar, är det dock inte möjligt att installera en sändare externt monterad i tankväggen. I dessa fall kan nedsänkbara hydrostatiska trycktransmittrar användas.
Figur 7 - Relativ tryckgivare (vänster); Hydrostatisk tryckgivare (höger)
Utforska de hydrostatiska tryckgivarna
Att välja en lämplig trycktransmitter kan vara utmanande på grund av de olika modeller som finns tillgängliga för att täcka det stora utbudet av olika tillämpningar som finns inom industrin, med olika krav och processförhållanden. Att svara på några frågor ger bättre inblick om vilken enhet du ska välja:
1) Vilken är tillämpningen? |
Tillämpningskraven avgör vilken typ av enhet som behövs. För vissa tillämpningar måste en relativ tryckgivare användas, för andra kan en absolut trycktransmitter vara bättre. Om ett alarm eller relä utlöses när ett visst tryck uppnås, rekommenderas tryckvakter. Manometrar kan vara en kostnadseffektiv lösning, om endast en lokal indikation behövs. |
2) Vilket mätområde krävs? |
En transmitter med ett kompatibelt mätområde för tillämpningen bör väljas för att säkerställa dess maximala effektivitet. Alltför stora transmittrar får problem med exakthet vid arbete med lågt tryck. Transmittrar som är för små mäter helt enkelt inget tryck över sitt maximala intervall och sensorn kan även skadas av för högt tryck. Ett för högt vakuum kan också skada vissa sensorer. Därför är det viktigt att kontrollera vakuumresistansen hos den valda sensorn i tillämpningar med vakuum. |
3) Vilka är mediets egenskaper? |
Vissa typer av vätskor och gaser kan reagera kemiskt på vissa material. Vätskor som innehåller partiklar kan agera slipande på vissa material, vilket leder till för tidigt slitage och kompatibiliteten mellan den uppmätta vätskan och sensormaterialet måste därför kontrolleras. De vanligaste sensormaterialen är: rostfritt stål, keramik eller rostfritt stål belagt med speciallegeringar som rodierat guld. Metallsensorer kan fungera med högre tryck jämfört med en keramisk sensor. Dock kan keramiska sensorer prestera bättre och vara mer resistenta under tillämpningar med vakuum. När det gäller resistans är keramiska sensorer mer resistenta mot förslitning, kemisk korrosion och tryckchocker jämfört med metallsensorer. |
4) Vilken noggrannhet krävs? |
Beroende på tillämpningen kan noggrannheten vara en nyckelfaktor för att upprätthålla kvalitetsstandarder i processen eller slutprodukten. Olika modeller av sensorer och sändare kan ha olika noggrannhetsnivåer. Det finns sensorer som passar alla typer av tillämpningar; för tillämpningar där en hög noggrannhet är avgörande eller för tillämpningar där noggrannheten inte är så avgörande. |
5) Vad är processens temperatur? |
Varje transmitter har ett temperaturintervall som den är utformad för att fungera inom. Det är därför värt att kontrollera om den valda givaren är lämplig för den önskade processtemperaturen. Vissa sensorer är speciellt utformade för att fungera under kryogena eller höga temperaturer. |
6) Vilken processanslutning behövs? |
Processanslutningen är den mekaniska delen som fäster sensorn till processen. Adaptrar bör alltid undvikas. Det är därför viktigt att välja en sensor med en kompatibel processanslutning. För hygieniska tillämpningar rekommenderas att använda hygieniskt godkända processanslutningar för att undvika kontaminering i processen. |
7) Vilken är utsignalen? |
Om det uppmätta värdet ska skickas till ett styrsystem eller någon annan utrustning, är det värt att kontrollera om transmitterns utsignal stöds av denna enhet. De vanligaste typerna av utgångar är 4-20 mA och 0-10 V för trycktransmittrar, PNP/NPN och relä för tryckvakter. Enheter med industriella kommunikationsprotokoll som HART-kommunikation och IO-Link är också vanliga. |
Är du osäker på vilken tryckmätare som är bäst för dina behov? Vårt tekniska team hjälper dig att fatta det bästa beslutet:
Hitta de mest kvalitativa trycksensorerna: